Funktionsrätt Sveriges kongress 2025

Den årliga kongressen gick av stapeln i Stockholm, Haninge den 14 maj. Vår styrelseordförande Maria Lindvall var på plats och rapporterar nu om händelser och intryck därifrån. Dagen inleddes med ett tal med efterföljande frågestund med statssekreterare Minna Ljunggren (Socialdepartementet) från Örnsköldsvik. Hon arbetar med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall och tillsammans är deras fokus i regeringen på att arbeta med Barns rättigheter, Socialtjänst och Funktionsrätt. 

Hon betonade vikten av att följa Funktionsrättskonventionen och nämnde flera pågående insatser:

• Nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken tas fram av Myndigheten för delaktighet med hänsyn till FN:s rekommendationer.
  

• SiS (Statens institutionsstyrelse) granskas efter allvarliga brister i ungdomshem, särskilt för flickor med NPF.
  

• Ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism ska inrättas av Socialstyrelsen.
  

• Utredning om samlokalisering av LSS-bostäder och daglig verksamhet ska redovisas senast juni 2026.
  

• EU:s tillgänglighetsdirektiv träder i kraft 28 juni 2025, med krav på tillgängliga produkter och tjänster (vissa senast 2030).

Slutligen berättade Minna om regeringens nationella mål för funktionshinderspolitiken:

”...att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund."

Cirka 30 myndigheter följer upp detta mål årligen fram till 2031. Riksrevisionen har dock efterlyst ett starkare uppföljningssystem.

Funktionsrätt Sverige består nu av 54 medlemsorganisationer och tre nya välkomnades: Barndiabetesfonden, RBU och Riksförbundet Obesitas Sverige. 

Ordföranden Niklas Mårtensen omvaldes, och tre nya styrelseledamöter valdes in. Dessa nya ledamöter är Anna Bergqvist (Sköldkörtelförbundet), Annika Lindström (Autism Sverige) samt Emma Larsen (Balans Stockholm).

Sammanfattning av 13 motioner till Funktionsrätt Sveriges kongress 2025

1. Funktionsrätt Sverige och dess föreningar

Motionen efterlyser stärkt samverkan, en gemensam hemsida, namnstandard och tillgång till logotyp. Styrelsen instämmer men betonar föreningarnas självständighet och att vissa insatser redan är gjorda. Våra nivåer är en kedja även om de är fristående från varandra sedan 2019. Vi nyttjar tillsammans loggan som ger ett mervärde och vi kommunicerar med varandra mellan de olika nivåerna. Ett tilläggsyrkande lades om att styrelsen ska verka för stärkt inre kommunikation vilket bifölls.

2. Organisationsuppbyggnad

Föreslår bättre kommunikationsmodell mellan nivåerna inom Funktionsrätt. Styrelsen håller med om behovet men hänvisar till redan befintliga strukturer, nyhetsflöden och länskonferenser.

3. Riktade medel för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förslag om särskilda statsbidrag för att stärka arbetet med konventionen. Styrelsen föredrar långsiktig höjning av generellt statsbidrag men erkänner behov av resurser. Styrelsen befarar att riktade statsbidrag skulle riskera att gynna vissa av organisationerna, medan andra skulle drabbas negativt. Motionen bifölls utan diskussion.

4. Otillräckligt statsbidrag

Krav på att statsbidraget justeras för inflation och indexeras. Styrelsen håller med och lovar fortsatt påverkansarbete.

5. Tillräknelighetsrekvisit och anpassad kriminalvård

Två delar:
a) Ett återinförande av tillräknelighetsrekvisit i svensk straffrätt för att stärka rättssäkerheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatriska diagnoser.
b) Att särskilda enheter för personer med IF och/eller autism inrättas inom kriminalvården.
Styrelsen instämmer i båda förslagen och ser dem som viktiga för att upprätthålla rättssäkerheten och leva upp till konventionens krav. Båda punkter bifölls.

6. Fokus på rätten till arbete

Efterlyser tydligare kommunikation om Funktionsrätt Sveriges arbetsmarknadsarbete och vill att en strategi och en handlingsplan tas fram för detta. Styrelsen anser motionen besvarad då påverkansarbetet sker brett där rätten till arbete för personer med funktionshinder och kroniska sjukdomar är en angelägen fråga.

7. Miljö och klimat – en funktionsrättsfråga

Motionen uppmanar Funktionsrätt Sverige att tydligare inkludera miljö- och klimatfrågor, eftersom klimatförändringar drabbar personer med funktionsnedsättning särskilt hårt. Styrelsen håller med om att frågan är viktig och lyfter befintligt arbete både i Sverige och internationellt (t.ex. COP-processen). Enligt styrelsen är funktionsrättsperspektivet inte tillräckligt integrerat i den bredare klimatrörelsen. Efter votering bifölls motionen.

8. Inkluderande mötestider

Förslag om helg- och kvällsmöten för ökad tillgänglighet. Styrelsen håller med om vikten av tillgänglighet men menar att vardagar ofta fungerar bäst och utlovar digitala alternativ och god framförhållning. När det gäller de digitala ordförandemötena är styrelsens ambition att också kunna alternera dessa på eftermiddags- eller kvällstider

9. Kampanj för offentliga toaletter

Nationell påverkanskampanj föreslogs för fler tillgängliga offentliga toaletter. Styrelsen delar problembeskrivningen men menar att frågan främst bör drivas lokalt, med stöd från Funktionsrätt Sverige på strukturell nivå då det inte finns någon nationell reglering om själva tillgången i den offentliga miljön, exempelvis hur tätt de ska vara placerade. Universell utformning som utgångspunkt för utformningen av offentliga miljöer berördes för övrigt av Funktionsrätt Sverige i projektet Rätt från början 2019 – 2022.

10. Ideellt engagemang och sjukersättning

Nio organisationer står bakom en motion om att Funktionsrätt Sverige bör prioritera frågan om rätten att engagera sig ideellt även för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning. De menar att dagens regler skapar rädsla och försvårar engagemang. Styrelsen delar helt uppfattningen, och motionen bifölls enhälligt.

11. Välfärdskriminalitet

Motionären föreslår att Funktionsrätt Sverige utvecklar en strategi mot välfärdsbrott, då dessa leder till att resurser för vård och stöd hamnar hos kriminella. Styrelsen instämmer i behovet men betonar vikten av rättssäkerhet, integritet och att stöd till behövande inte får äventyras. Felaktiga utbetalningar urholkar systemets legitimitet, men åtgärder mot brott får inte kränka mänskliga rättigheter eller försvåra tillgången till stöd.

Kontroller får inte leda till kollektiv bestraffning, orimliga straff för misstag eller längre väntetider. Funktionsrätt Sverige vill bidra genom att:

• Synliggöra behov och konsekvenser för målgruppen.

• Informera och vägleda vid behov.

• Uppmuntra anmälan vid misstanke om brott.

Kongressen biföll motionen, med tillägget att strategin ska vara synlig och användbar i kampen mot välfärdsbrott.

12. Antibiotikaresistens

Vill att Funktionsrätt Sverige engagerar civilsamhället i kampen mot antibiotikaresistens. Styrelsen delar oron och stödjer frågans vikt men nämner inga konkreta åtgärder.

13. Stöd till Funktionsrättsbyrån

Motionären föreslår långsiktigt ekonomiskt och organisatoriskt stöd till Funktionsrättsbyrån. Styrelsen delar behovsbilden men har begränsade resurser och kan inte bidra ekonomiskt.

Funktionsrätt Sverige startade projektet Funktionsrättsbyrån 2021 med stöd från Arvsfonden för att stärka enskildas möjligheter att utkräva sina rättigheter. Projektet har förlängts med åtta månader för att möjliggöra en övergång till en fristående ideell förening. Under denna tid har fokus legat på att bygga upp organisationen, nå ut till beslutsfattare och säkerställa framtida finansiering.

Efter projektslut erbjuder Funktionsrätt Sverige visst stöd det första verksamhetsåret, bl.a. genom kompetens, lokaler och arbetstid, men inte löner. Man kommer även att förvalta rättighetsdatabasen och bidra med legitimitet och synlighet för föreningen i intressepolitiska sammanhang.

Funktionsrätt Sveriges logotyp.