Kommunfullmäktiges möten i Umeå teckentolkas

I slutet av augusti 2025 fick Maria Lindvall (tidigare L, nuvarande politisk vilde) igenom delar av sin motion om att alla kommunfullmäktiges möten ska teckentolkas och skrivtolkas för att främja jämlikhet och inkludering. Teckentolkning godkändes för tre möten per år, men skrivtolkningen blev tyvärr inte godkänd vid detta tillfälle.

– Idag har personer med hörsel- eller synnedsättning små eller inga möjligheter att följa med live eller i efterhand vid Umeå kommunfullmäktiges sammanträden. Sammanträdena filmas och läggs visserligen upp på kommunens hemsida för att kunna ses i efterhand men för att de ska kunna ses i efterhand av såväl unga som äldre kommunmedborgare med grav hörsel- eller synnedsättning så krävs det att sammanträdena även tolkas, sa Maria Lindvall när hon presenterade motionen. Citat lånat från VK:s artikel som länkas längre ned.

Intervju med Maria Lindvall

Bra jobbat och grattis till att din motion röstades igenom i kommunfullmäktige! Hur känns det?

Tack så mycket, det känns väldigt bra att ha fått igenom mitt förslag även om jag inte lyckades helt och hållet. Jag hade helst velat få med teckentolkning och skrivtolkning vid varje fullmäktige i frågor där det kunde vara ärenden för allmänheten som verkligen var intressant och dagsaktuellt för många kommunmedborgare.

Vad var det som fick dig att lägga fram den här motionen från början?

Jag noterade att det inte fanns det språket, det svenska teckenspråket, i fullmäktigesalen och vad gäller skrivtolkning så är det många fler än man tror som blir hjälpta av det stödet. Jag har även som politiker observerat att det finns det behovet hos personer jag träffat i olika sammanhang. Alla med hörselnedsättning oavsett om personerna talar teckenspråk eller har eller inte har hörhjälpmedel berörs på ett djupgående plan om de inte kan följa med i aktuella frågor och göra sina röster hörda. Många har förvärvat en hörselnedsättning som de fått från buller eller höga smällar i sin arbetsmiljö. Det gäller även de som varit med om olyckor som gett en påverkan på hörseln. Skrivtolkning är dessutom ett tryggt stöd för äldre personer som har naturliga orsaker till nedsatt hörsel.

Hur upplevde du arbetet med att driva igenom förslaget i fullmäktige?

När förslaget hade utretts färdigt och lämnades över till kommunstyrelsens arbetsutskott för beslut så fanns det ingen som motsatte sig förslaget om teckentolkning. Förslaget från förvaltningen var redan från början att avslå mitt förslag om skrivtolkning vilket Kommunstyrelsen godtog.

Stötte du på något motstånd längs vägen, och hur hanterade du det i så fall?

Det enda jag upplevt som motstånd var att det tog så lång tid att utreda motionen och komma fram till ett svar. Jag väntade ett år på att motionen och förslag till beslut skulle komma upp till kommunfullmäktige. Det enda jag kunde göra var att ställa frågor om hur arbetet gick och var frågan låg.

Vad var avgörande för att beslutet till slut fick så brett stöd?

Jag tror att det var viktigt att teckentolkning nämns som en grundläggande rättighet för personer som använder det språket. Att det dessutom är en billig åtgärd som beslutats om, det vill säga att teckentolkningen är begränsad till tre fullmäktigemöten per år, hade betydelse.

Vad innebär det här beslutet konkret för invånare i Umeå med hörselnedsättning?

För döva personer som pratar via teckenspråk är detta en stor positiv förändring som jag hoppas ska ge ringar på vattnet så att de kan få det stödet i till exempel Region Västerbottens fullmäktige samt ge genomslag hos andra kommuner i länet. För den gruppen som besväras av hörselnedsättning så har det betydelse för att man får upp denna fråga i strålkastarljuset. Från att ha uppfattats som oviktigt så inser fler att det handlar om rättigheter, mänskliga rättigheter att kunna delta i samhället på så lika villkor som möjligt.

Hur tror du att beslutet kan påverka demokratin och inkluderingen i kommunen framöver?

Jag tror att dessa frågor är på frammarsch och detta beslut i Umeå kommunfullmäktige är en viktig milstolpe för detta i kommunens arbete.

Umeå ansluter sig nu till flera andra kommuner som redan erbjuder teckenspråkstolkning – vad betyder det för Umeås position som förebild?

Det tänker jag är enbart positivt att en så stor kommun som Umeå har tagit detta steg framåt. Det är att visa vägen för de som inte kommit lika långt och att denna fråga inte behöver innebära stora förändringar och höga kostnader för en kommun eller för den delen vilken verksamhet som helst som har offentliga arrangemang.

Hur ser du på nästa steg i arbetet med att stärka tillgängligheten i det politiska livet?

Jag kommer att fortsätta att arbeta med tillgänglighetsfrågor i kommunen. Jag fick ju inte igenom min motion helt och hållet men ska avvakta och höra efter vad medborgarna tycker om förändringen men även om transkriberingen på webben som nu görs i efterhand, om den kan komma att fungera ännu snabbare och bli bättre, om den helt enkelt är tillräcklig som ersättning till skrivtolkning för personer med hörselnedsättning.

Finns det andra områden där kommunen kan bli bättre på att tillgodose rättigheterna för personer med funktionsnedsättning?

Det finns många intressanta och viktiga frågor som rör tillgänglighet och delaktighet då det gäller funktionshinder och jag får mycket input från funktionsrättsrörelsen förutom att jag som politiker är med i funktionshinderrådet i Umeå kommun. Det finns alltså många olika frågor som kan bli aktuella framöver för mig att lyfta.

Vad hoppas du själv se som långsiktigt resultat av det här beslutet?

Jag hoppas att frågan om allas rätt till delaktighet, särskilt för de som talar teckenspråk och de som behöver skrivtolkning, förblir aktuell och ingår som rutin att ha koll på vid olika arrangemang som Umeå kommun anordnar.

Klicka här för att läsa VK:s artikel om beslutet. (Betal-artikel, öppnas i ny flik)

På bild: Maria Lindvall står i talarstolen i Umeå kommunfullmäktige. Bild lånad från Västerbottens-kuriren.