Länstrafiken i Västerbotten anmäld till DO - betalar ersättning till rullstolsburen efter diskriminering vid bussresa
På bild: Skiss i blyerts på buss på landsväg. AI-genererad bild.
Det var i januari 2024 som A skulle ta bussen från Umeå till Skellefteå. Ena dagen blev A ifrågasatt när bussens chaufför påstod att rullstolen var för tung. Efter viss argumentation fick A trots allt åka med bussen. Redan dagen därpå blev dock A helt nekad resa med bussen när även denna chaufför påstod att rullstolen var för tung och att bussen saknade fästutrustning för rullstolar. Dessutom vägrade man uppfylla resegarantin, dvs ordna alternativ resa. När nästa buss kom till hållplatsen 30 minuter senare hade den bussens chaufför först inte kunskap om var fästutrustningen fanns eller hur den fungerade – det kunde dock A själv upplysa chauffören om och åka med bussen.
A anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och fick sitt fall prövat. DO bedömde den 8 maj att Länstrafiken i Västerbotten gjort sig skyldiga till diskriminering mot A och yrkade på 50.000 kr i diskrimineringsersättning.
DO:s motivering
DO har utrett anmälan och gör bedömningen att det rör sig om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Det är ett återkommande problem att personer som använder rullstol nekas tillgång till kollektivtrafik. I det här fallet har det aktuella bussbolaget inte vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet, något som krävs enligt diskrimineringslagen.
Funktionsrätt Västerbotten har varit i kontakt med A som gick med på att besvara några frågor angående händelsen, processen och fallets konklusion.
Har någon liknande situation uppstått tidigare, innan dessa incidenter som nämns i anmälan till DO?
Jag har självfallet i mitt 56-åriga liv mött många situationer där det inte varit anpassat bland gator, byggnader, kollektivtrafik eller olika situationer där bemötande eller inställning inte varit det bästa, men denna situation sticker ut på flera sätt. Dels hade ett stort samarbete i RTAF, Rådet för tillgänglighet och användbarhet i kollektivtrafiken, genomförts under en tio års tid mellan funktionshinderrörelsen och myndigheter i Norr- och Västerbotten för kollektivtrafik och stora tekniska åtgärder genomförts av Länstrafiken för att möjliggöra resande även för personer som använder elrullstol. Testresor och testdagar hade genomförts där resultaten tagits med i utformningen av bussar inför den nya upphandlingen 2022, och en rad andra åtgärder, inklusive utbildning och instruktioner om vilka kriterier som gäller för rullstolars mått och vikt och vad som gäller kring resegarantin: att chauffören måste ordna en alternativ transport om han eller hon av någon anledning inte anser sig kunna ta med personen. Sedan april 2023 hade nya bussar hade köpts in och jag hade åkt med dessa två gånger och det hade fungerat bra. Så i januari 2024 händer plötsligt detta, att chaufförer vägrar ta med en resenär i elrullstol med argumentet att den är för tung, trots att den uppfyller de riktlinjer som Länstrafiken tagit fram. Man vägrar uppfylla resegarantin att ordna ersättningsresa till resenären och lämnar honom i en annan stad på vintern. Kundtjänst som jag ringer till har fel uppgifter om vilka riktlinjer som gäller. I det läget kände jag att situationen krävde att jag gör en anmälan om diskriminering.
Hur har processen känts med DO?
Jag har haft kontakt med två personer där, en handläggare och en jurist. Det har gått professionellt till, med gott bemötande och förståelse. Det tog en tid innan de kunde börja arbeta med anmälan på allvar, men sedan gick det ganska fort, några månader. Totalt tog det ca ett år och en månad från anmälan till avgörande.
Länstrafiken i Västerbottens logotyp.
Resultat
Den 26 maj 2025 gick Länstrafiken i Västerbotten med på att betala den begärda ersättningen 50.000 kr till A och fallet avslutades hos DO.
Känns det som att Länstrafiken i Västerbotten har tagit till sig av kritiken och vill göra bättre i framtiden?
Ja, absolut. De svarade redan nästa dag på mitt mail om händelsen och har vidtagit flera åtgärder för att förbättra kunskapen och bemötandet, både hos chaufförerna och kundtjänst. Bussbolaget som utför trafiken har också förbättrat och förtydligat process och riktlinjer för chaufförscertifieringen. I RTAF-rådet fortsätter vi arbetet för att förbättra tillgängligheten, särskilt med fokus på de större busslinjerna med bland annat utbyggd ledsagning vid bytespunkter. Nu har också RTAF-rådet utvidgats till att omfatta Västernorrlands och Jämtlands län, och vi kan där dela erfarenheter. Målet är att fler personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga med att åka kollektivt, och förhoppningsvis kan vi tillsammans göra denna händelse till något positivt.
Har du några tips eller rekommendationer till andra som känner sig diskriminerade och funderar på att anmäla det till DO?
Jag tror det är bra om man känner efter inuti – känns det som att det inträffade på allvar skadat förtroendet eller kränkt ens möjlighet att utöva en aktivitet eller ta del av en tjänst som anses självklar i dagens samhälle, och som beror på att en individ eller verksamhet utestängt dig på grund av dina specifika egenskaper, trots att denna aktivitet eller tjänst borde vara öppen för alla enligt de regler samhället antagit, då kan det vara fråga om diskriminering. Jag funderade länge innan jag anmälde, men känslan att ha blivit djupt kränkt av det inträffade försvann inte, och till slut bestämde jag mig för att göra anmälan. Det var tydligt att endast jag, bland alla passagerare på bussen, nekades att åka med, trots alla insatser som gjorts för att detta skulle vara möjligt. Så tänkte jag, kanske kan min anmälan också medverka till att göra vårt samhälle mer tillgängligt.
Om man ska anmäla, måste man kunna redogöra, helst skriftligt och muntligt, för vad som hände, hur, var och när det inträffade, och kanske också varför det kändes diskriminerande. Man behöver vara beredd att samverka med DO hela vägen fram till ett beslut.
Denna gång blev det en vinst för funktionsrätten som förhoppningsvis kommer leda till förbättrade villkor och ökad trygghet för personer med normbrytande funktionalitet när de nyttjar kollektivtrafiken i framtiden.